Ett vanligt avtrycksfel beror på den vätska som stängs in i tändernas fissurer under avtryckstagningen. På gipsmodellen visar det sig som runda kulor av gips.
Vi försöker givetvis ta bort dessa fel men det är svårt att avgöra var felet slutar och tanden börjar. Det gör det svårare att hitta den rätta relationen mellan över- och underkäke. Om patientens tand har en djup fissur, så kanske inte gipsmodellen har det. I olyckliga fall kan ök- och ukgipsmodellerna därför hamna i fel relation då vi gipsar in dem i artikulator. Detta i sin tur leder till en felaktigt inslipad bettskena. Om felet på ett ställe är 0,5 mm så blir skenan exakt 0,5 mm för tjock på det stället. Resultatet blir flera minuter av extra inslipning!
Lösningar på problemet:
Ett index som inte är genombitet och har en tjocklek på 2-3 mm är till stor hjälp här.
Små fel på ocklusalytan kan då sjunka in i vaxet vilket leder till att modellerna, trots småfel, kommer i samma relation som patientens egen ök och uk. Ett genombitet, tunt index är inte till någon nytta här.
